Bli lastbilschaufför

Går du i högstadiet och funderar på att bli lastbilschaufför? Det är ett yrke som passar dig som gillar fordon och vill ha ett fritt jobb. Oavsett om du är social och vill träffa mycket folk eller trivs bäst ensam i din hytt finns det en inriktning för dig. Och du behövs, det är lätt att få jobb direkt efter gymnasiet. Sök nu!

Tre ungdomar som går transportprogrammet

Allt du behöver veta om Transportprogrammet och högskolebehörighet

Plugga vidare eller inte efter gymnasiet? Det kan kännas som ett avlägset beslut att fatta innan du ens har slutat nian.

Som tur är behöver du inte bestämma dig. De elever som väljer Transportprogrammet på gymnasiet kommer ut till en arbetsmarknad där de är efterfrågade. Bristen på lastbilschaufförer är stor. Därför är chansen till jobb direkt efter examen väldigt god.

Vill du sen plugga vidare eller senare i livet omskola dig så ingår numera de kurser och poäng som krävs för att du ska vara behörig att söka högskola.

Alla yrkesprogram ger grundläggande behörighet

Från och med höstterminen 2023 ingår de kurser som krävs för att få grundläggande behörighet i alla yrkesprogram. Det innebär att elever på exempelvis Transportprogrammet inte längre behöver läsa ett utökat program för att få grundläggande behörighet. De behöver inte heller använda det individuella valet eller programfördjupningen för detta.

Vad innebär grundläggande behörighet?

För att bli antagen till en högskoleutbildning krävs att du har vissa förkunskaper, så kallade behörighetskrav. För all högskoleutbildning krävs grundläggande behörighet. Grundläggande behörighet får du bland annat genom att du har en gymnasieexamen.

Om du är intresserad av att gå på yrkesgymnasium och inte vill ha den grundläggande behörigheten finns möjlighet att välja bort detta.

Vissa högskole- och universitetsutbildningar kräver särskild behörighet

Det kan vara bra att veta att många högskole- och universitetsutbildningar kräver särskild behörighet.

Ett exempel: Om man går på Transportprogrammet och vill hålla dörren öppen för en socionomutbildning i framtiden så måste man välja till kurserna matematik 2a/2b och 2c samt samhällskunskap 1b. Det är fullt möjligt att göra det inom ramen för det individuella valet.

Allt sådant kan man fråga sin studie- och yrkesvägledare om.

 

 

 

 

Möt våra ambassadörer

Är du nyfiken på hur det är att gå på Transportprogrammet? Följ TYAs ambassadörer som visar det bästa på skolan, berättar vilka lastbilar de drömmer om att köra och varför lastbilschaufför är ett framtidsyrke för dem.

“Jag gick sex dagar på ekonomiprogrammet – kände direkt att det var fel”

Namn: Alicia Åberg
Ålder: 17 år
Bor: Fjärås, utanför Kungsbacka
Gör: Går i åk 3 på Elof Lindälvs gymnasium i Kungsbacka.

Läs hela intervjun med Alicia

På fritiden: Jag fixar gelenaglar som ett litet extrajobb, och jag jobbar även på en demensavdelning. Det är så mysigt där – de äldre har varit med om så mycket, och de är väldigt förlåtande. Om du kommer in glad, så speglar de det och blir glada tillbaka – man får verkligen vad man ger.

Det roligaste i skolan: Det bästa är när vi övningskör! Teorin är också rolig och känns inte som vanligt skolarbete – det känns mer som att man pluggar för körkort, och det är något man verkligen vill ha. Jag uppskattar också att vi som går transport har vår egen del av skolan, med egna lokaler. Vi kommer varandra nära och det är en bra gemenskap.

Det svåraste i skolan: Jag tycker inte att något har varit så svårt, eftersom vi får så bra stöd. Om man inte förstår något eller misslyckas på ett prov får man göra om det, och lärarna förklarar gärna igen. Det finns ingen skam i att misslyckas, eftersom vi får stöd att komma vidare.

Varför jag vill bli lastbilschaufför: För att det alltid händer något nytt – ingen dag är den andra lik, och det finns mycket frihet under ansvar. Yrket är väldigt brett, och det finns många olika typer av jobb som jag kan välja.

Vad jag gör om fem år: Jag tror att jag jobbar med något som jag verkligen tycker om och att jag har flyttat hemifrån. Just nu tycker jag att lastväxlare verkar vara det roligaste att jobba med, eftersom det finns så många olika saker man kan göra med det.

Om att bli TYA-ambassadör: Jag vill visa att det går att ändra sig om man hamnar fel i sitt gymnasieval. Jag började på ekonomi och redan första dagen kände jag att det var fel men jag hade ingen information om andra program än samhälle och ekonomi. Men jag kände till några som gick på transport, och jag har alltid tyckt om bilar. Direkt när jag träffade lärarna och såg lokalerna fick jag en bra känsla, så jag bytte och det visade sig vara helt rätt val.

“Det svåraste var när vi började backa med släp”

Namn: Emil Eriksson
Ålder: 18 år
Bor: Degerfors
Gör: Går i åk 3 på Brogymnasiet

Läs hela intervjun med Emil

På fritiden: Jag gillar att köra bilar och meka och jobbar extra som mekaniker på tyngre fordon. När jag har tagit alla korten hoppas jag att jag kan börja extrajobba som lastbilschaufför i stället. När jag umgås med kompisar brukar vi spela och bara hänga.

Det roligaste i skolan: Det roligaste är att få vara ute och övningsköra, särskilt när vi kör längre sträckor så att man får köra mer. Det är kul att få se nya platser som man annars inte hade sett. Jag trivs verkligen med det – du vet vad som ska göras på en dag, och så gör du det.

Det svåraste i skolan: Det svåraste var när vi började backa med släp. Samtidigt tycker jag att det är roligt, just för att det är en utmaning. Det blir extra spännande, och när man kör lastbil med släp känner man sig mer erfaren än när man bara kör lastbil. Det är ett stort ansvar, och man måste vara försiktig och veta hur man ska köra för att allt ska fungera bra.

Varför jag vill bli lastbilschaufför: Jag skulle säga att mitt intresse började med pappas åkeri. Där föddes fascinationen, och det har alltid känts som rätt väg för mig.

Vad jag gör om fem år: Om fem år hoppas jag att jag sitter och kör lastbil, förmodligen en grusbil. Jag gillar tanken på variation, att man oftast kör till olika platser. Målet är att så småningom kunna ta över pappas åkeri.

Om att bli TYA-ambassadör: Det känns viktigt att lyfta fram hur vi jobbar på skolan och visa hur en dag kan se ut, så att andra kan få en inblick i utbildningen och yrket.

”Jag gillar utmaningar – när man klarar dem känns det fantastiskt”

Namn: Lina Israelsson
Ålder: 18 år
Bor: Lyxele
Gör: Går i åk 3 på Tannebergsskolan.

Läs hela intervjun med Lina

På fritiden: När jag kommer hem från skolan försöker jag ta det lugnt och varva ned. Jag gillar att kolla på serier eller läsa och umgås med mina syskonbarn.

Det roligaste i skolan: Att man lär sig nya saker hela tiden. Just nu har jag praktik och kör flis, vilket jag verkligen gillar. Det var lite nervöst att träffa min nya APL-handledare men det gick över redan första veckan. Mitt tips är att våga prova nya saker och att våga be om hjälp om det är något du inte förstår.

Det svåraste i skolan: Det är mycket teori och plugg. Även om det känns svårt ibland så har det ändå flutit på som smör, eftersom vi får så bra stöd av lärarna. Men det är klart att det finns tuffa stunder. När vi skulle köra timmerkran tänkte jag att det skulle vara för svårt och att jag aldrig skulle klara det. Först fick jag lite panik men jag utmanade mig själv att prova ändå, och det var faktiskt ganska kul – fem, sex meter upp i luften.

Varför jag vill bli lastbilschaufför: Min morfar körde lastbil, och det var han som väckte mitt intresse eftersom jag alltid har sett upp till honom. Nu när jag är i slutet av utbildningen tycker jag att det är spännande att köra ett stort fordon och känslan när man klarar alla utmaningar är fantastisk.

Vad jag gör om fem år: Jag hoppas att jag jobbar. Jag är intresserad av att köra maskintrailer, eftersom det är en större utmaning än att köra grus. Jag vill ha mer spänning i vardagen. Att bara köra samma rutt hela tiden kan bli lite långtråkigt.

Om att bli TYA-ambassadör: Det ska bli kul att visa hur roligt yrket är och vilka utmaningar man kan stöta på. Förhoppningsvis kan det få fler att välja transport. Jag tror att yrket passar vem som helst, även om man aldrig tidigare har haft något med lastbilar att göra – alla kan bli en bra chaufför.

“Det känns inte ens som att vara i skolan”

Namn: Melissa Granberg
Ålder: 18 år
Bor: I Taversjö utanför Umeå.
Gör: Går i åk 3 på Liljaskolan.

Läs hela intervjun med Melissa

På fritiden: Nu på hösten ägnar jag mycket tid åt jakt. Mina föräldrar har alltid varit intresserade av älgjakt och min kille är också intresserad – vi har köpt en beagle tillsammans. Jag ska ta jägarexamen när jag är klar med alla körkort och skolan, för det är mycket att göra just nu. På vintern är det mycket skoteråkning med kompisarna.

Det roligaste i skolan: Allt är roligt! Det känns inte ens som att vara i skolan eftersom vi gör så mycket praktiska saker och lär oss hela tiden. Varje dag bjuder på överraskningar. Innan jag började trodde jag att det mest skulle vara lastbilskörning, men det är så mycket mer. Vi har börjat med kranutbildning och får även utbildning på hjullastare och truckkort.

Det svåraste i skolan: Första året var ett introduktionsår och då var vi mest i verkstaden. Då funderade jag på om detta var rätt för mig. Men när jag väl fick börja på inriktningen transport i tvåan, då kände jag verkligen att jag hade hittat rätt. Jag inser också att det är bra att ha med sig kunskap om hur till exempel bromssystemet fungerar, så att man kan fixa saker om något går sönder.

Varför jag vill bli lastbilschaufför: Jag har alltid haft ett motorintresse, det har hela min familj även om ingen annan kör lastbil. Och så gillar jag variation och utmaningar. Det är kul när man får tänka till och lösa problem. När jag var på praktik körde vi fast, och i stället för att ringa en bärgare fick vi klura ut hur vi skulle ta oss loss själva. Vi lyckades, men vi fick också lite hjälp av en skogsmaskin.

Vad jag gör om fem år: Om fem år tror jag att jag sitter och kör en grusbil. Det har alltid varit min dröm. Det känns som att det är rätt väg för mig. Jag har faktiskt redan blivit erbjuden ett jobb, där jag har gjort praktik.

Om att bli TYA-ambassadör: Det ska bli kul att visa vad vi gör, och jag vill visa att skolan faktiskt kan vara rolig. Jag hade det jobbigt i nian, jag var så skoltrött och visste inte ens om jag skulle börja gymnasiet. Men jag tog tag i det. Det går att välja en utbildning där man kan ha roligt och känna att man är bra på det man gör.

“Det bästa är gemenskapen i skolan”

Namn: Simon Van De Moosdijk
Ålder: 18 år
Bor: Utanför Piteå.
Gör: Går i åk 3 på Strömbackaskolan.

Läs hela intervjun med Simon

På fritiden: Varje onsdag är jag scoutledare för ungefär 40 barn. Jag har varit med i scouterna i tio år, och det roligaste är att få vara ute, bygga saker, elda och grilla. Jag bor själv tre mil från Piteå, mitt i skogen, så jag har vuxit upp nära naturen. Jag spelar saxofon och piano och är med i en orkester. Jag lyssnar på all musik som jag inte tycker är tråkig – mycket dansband, pop och country.

Det roligaste i skolan: Det bästa är gemenskapen. Alla som har sökt till utbildningen har mycket gemensamt, och det ger en bra sammanhållning. Det är också kul att lära sig mycket och att få en bra väg in i arbetslivet. Vi har arbetsplatsförlagt lärande (APL) varje onsdag och torsdag. Jag har redan blivit erbjuden jobb, vilket känns jättekul.

Det svåraste i skolan: Det är teorin, det svåraste har varit ADR. Det var faktiskt en liten chock i början för det är mycket att lära sig, och det är viktigt att förstå vad det är man gör. Men jag har gjort mitt bästa och kämpat på. Som tur är har vi bra lärare som vi kan få mycket hjälp av. För mig funkar det bra att först läsa teori och sedan göra det praktiskt. Då blir det tydligare.

Varför jag vill bli lastbilschaufför: Jag har alltid varit fordonsintresserad och älskat allt med fyra hjul sedan jag var liten. Min farfar var i branschen i 50 år i Nederländerna, jag har fått mycket inspiration från honom. När jag fyllde 18 kom han upp och fick åka med mig i lastbilen. Farfar har gått i pension nu, och han saknar jobbet mycket. Han tyckte att jag körde bra och var väldigt stolt.

Vad jag gör om fem år: Jag kör kanske en grusbil eller långfärdstransporter. Det känns tryggt att det här är en bransch där man verkligen kan få jobb – det finns massor av möjligheter, och man kan bli vad man vill.

Om att bli TYA-ambassadör: Det ska bli kul att visa hur vi har det här uppe. Att visa upp vår skola och yrket. Vi har en riktigt bra skola med bra maskiner, och det vill jag gärna visa för andra.

“Vi är lika många tjejer som killar i klassen”

Namn: Victoria Johansson
Ålder: 18 år
Bor: Kristinehamn
Gör: Går i åk 3 på Brogymnasiet.

Läs hela intervjun med Victoria

På fritiden: Jag jobbar extra i en stor matbutik, främst på kvällar och helger. När jag är ledig umgås jag med vänner eller är hemma och tar det lugnt.

Det roligaste i skolan: Att köra lastbil är väldigt kul, vi brukar åka med en lärare och några klasskompisar, och det känns nästan som att man är på en roadtrip medan man har lektion. Jag var väldigt skoltrött i nian, så det kändes skönt att få praktiska saker på gymnasiet. Jag tycker också att teorin funkar väldigt bra, våra lärare gör lektionerna intressanta och roliga. Första gången jag skulle köra lastbil kändes det läskigt, men lärarna trodde på mig, och det hjälpte mig att våga.

Det svåraste i skolan: I början tyckte jag att det var svårt med APL (arbetsplatsförlagt lärande), särskilt att ha det med någon som man inte känner, men nu känns det bra. Jag har varit på tre olika ställen och har vant mig. Förra veckan började jag på en ny APL-plats, och det har gått jättebra. Vi har haft lektioner där vi har pratat om hur man kan förbereda sig, och vi får alltid träffa handledaren i förväg tillsammans med lärarna, vilket hjälper mycket.

Varför jag vill bli lastbilschaufför: Min bror gick på transport och är nu ute i arbetslivet och han trivs bra vilket har inspirerat mig. Främst för att jag tycker att det verkar vara ett skönt jobb – man kör, åker till olika platser, pratar med människor och kan lyssna på musik. Det känns nästan inte som ett jobb. Jag tycker det är roligt och avkopplande att köra.

Vad jag gör om fem år: Förhoppningsvis har jag en fast anställning på ett åkeri, helst inom livsmedelstransporter. Jag hoppas ha en bra chef, trevliga kollegor och att jag fortfarande tycker att det är lika kul som nu.

Om att bli TYA-ambassadör: Främst vill jag visa att det inte är något konstigt längre att som tjej söka sig till transport. När jag gjorde mitt gymnasieval var jag rädd för vad andra skulle tycka om att jag, som tjej, skulle köra lastbil. Mina lärare på högstadiet tyckte att det var ett dåligt val av mig, eftersom jag hade bra betyg. De tyckte att jag skulle välja samhällsvetenskap i stället. Då började jag tvivla på om jag gjorde rätt men min familj stöttade mig. När jag började på min skola insåg jag att vi är lika många tjejer som killar, och att det inte är något konstigt alls.

Linus går transportprogrammet

Linus hittade rätt på Transport – skolan blev äntligen kul

Linus Widén går sista året på Transportprogrammet och ser tillbaka på sin gymnasietid med glädje. Han har lärt sig massor och haft roligare än i grundskolan.

-Det har varit så kul, nu när jag har fått göra det jag vill, säger han.

Linus Widén rullar vant ut med lastbilen från skolans stora parkeringshus. Målet är att åka och lasta grus vid ett närliggande bygge. Rörelserna sitter i ryggmärgen vid det här laget. Annat var det precis i början av gymnasietiden.

Läs hela artikeln om Linus

– När man var helt grön så kändes allt svårt. Men man lär sig hela tiden. Något som kändes omöjligt för två veckor sedan kan man plötsligt lösa och sådant bygger både självkänsla och motivation, säger Linus Widén.

Prao i kranbil avgjorde

Transportprogrammet var inte ett helt givet val för honom, trots att både pappa och farfar jobbat som åkare. Men efter en praovecka i nian kändes gymnasievalet glasklart.

– Jag fick hänga med i en kranbil och tiden gick så fort när vi körde runt. Skolan hade jag tråkigt i men det här var otroligt kul. Det skulle jag vilja hälsa till dem som går i nian nu: det är så stor skillnad på att gå i skolan när man får välja en inriktning och göra det man vill.
På Linus Widéns utbildning, Uppsala yrkesgymnasium Jälla, har lärarna varit yrkesverksamma själva.

– Jag tror att det bidrar till att inte ens teorin har varit tråkig. Lärarna är duktiga på att göra det intressant. Och det är mer teori än man kanske tror, framför allt i tvåan.

Mycket körning i trean

Belöningen kommer i trean. Då är det mycket körning på schemat, för att eleverna ska träna på olika trafiksituationer.
– Det hade jag inte tänkt så mycket på innan jag började gymnasiet, att det skulle bli så mycket träning. Men det är jättekul, vi brukar åka ut tre elever och en lärare och så får varje elev köra i cirka 45 minuter. Man skapar bra band med lärarna eftersom vi åker så mycket ihop.

En annan vanlig träningsuppgift är att eleverna får uppdrag, ungefär som om de jobbade på riktigt.
– Vi får komma till en ”kund” och lösa ett problem, det kan vara exempelvis någon knepig backning. När man löser svåra situationer känns det så bra.

Linus Widén tror att alla kan klara utbildningen. Men efter lite betänketid så säger han att det är en stor fördel om man är lugn av sig.
– Det kan bli stressigt i trafiken. Jag kommer själv från landet så att köra i stan är… intressant ibland. Det är många som tutar och vinkar men det är en del av lärandet. Man blir också lugnare ju mer man kör.

Ser fram emot att börja jobba

En annan sak som kan vara bra att tänka på är hur man tar emot kritik, säger Linus Widén.
– Man måste kunna tåla kritik på ett bra sätt. Lärarna säger till ordentligt när man är ute och kör. I början, när vi tränade med personbil, kunde man känna “det här kommer jag aldrig att klara”. Men nu i trean, när vi kör lastbil, så fattar man att lärarna bara vill hjälpa en att bli så bra som möjligt. De säger inget för att vara taskiga.

Snart väntar studenten och Linus Widén ser fram emot att börja jobba.
– Jag börjar nog direkt, det lutar åt att köra timmer eller asfalt. Det är så mycket omväxling med asfalt, man jobbar i ett lag och man är på olika ställen hela tiden.

Om tio år siktar han på att vara egenföretagare.
– Att få styra över mig själv och mina fordon lockar mig allra mest.

 

 

Victoria tidigare elev på transportprogrammet

Jobb direkt efter studenten

Victoria Johansson tog studenten från Transportprogrammet 2021. Hon jobbar idag med att köra spannmål och har inte varit arbetslös en enda dag.

Hennes tips för att lyckas i början av sin karriär handlar om att vara öppen, driven och visa att man är villig att lära. Under utbildningen är det bra att verkligen testa sig fram – inte minst under praktiken.

– Man ska passa på medan man är ung. Lita på din magkänsla, känns något inte bra ska man inte vara rädd att testa något annat. Och våga tänk själv, oavsett vad bästa kompisen vill göra, säger Victoria.

Victorias tips på jobb du kan söka efter studenten

Här är hennes tips på jobb som du kan söka efter studenten:

1. Skogstransportförare. Transporterar virke från skogen. Utöver att köra timmerbil med släp och hantera kran vid lastning är det viktigt att vara något av en problemlösare. För att köra timmerbil krävs ett särskilt kort för timmerkran. Det har man möjlighet att ta under sin gymnasietid.
2. Distributionsförare. För dig som gillar service-aspekten av jobbet. Man kör ut varor från en central till enskilda mottagare, som butiker eller kontor. Ofta många stopp varje dag och mycket kundkontakt. Ska du köra distribution behöver du ta truckkort under skoltiden.
3. Kranbilsförare. Under gymnasiet har man möjlighet att ta krankort i två olika klasser, upp till 18 t/m (tonmeter) eller över 18 t/m. Kranen kan vara utrustad med krok, skopa, pallaxel eller personkorg. Transporterna kan handla om allt från tuber, tankar, brädgårdsleveranser till att flytta ett piano eller en båt.
4. Tank- och bulkbil. Transporter av farligt gods, som bensin eller olika kemikalier, kräver en särskild kurs som man kan ta under skoltiden. Det vilar ett stort ansvar på föraren på att bedöma miljörisker under lastning och lossning.
5. Transportledare. Har man jobbat ett tag som yrkesförare och känner att man kanske vill testa något annat finns stora möjligheter. Transportledare, som planerar körningar, kommunicerar med kunden och håller kontakten med chaufförerna, är ett alternativ. Efter fem år kan man bli instruktör på skola och du har också alla möjligheter att bli lastbilsmekaniker.

Läs mer om de olika yrkesinriktningarna här.

 

Ungdomar som går på transportprogrammaet

Fem viktiga fakta om Transportprogrammet

Älskar du tanken på att sitta bakom ratten under delar av din gymnasietid? Och att få fortsätta med det på heltid efter studenten? Då ska du välja inriktningen transport på Fordons- och transportprogrammet.

Fem viktiga fakta om Transportprogrammet

1. Vad är Transportprogrammet?

Transport är en av fyra inriktningar på Fordons-och transportprogrammet. Du lär dig om trafikkunskap, transportsystem och logistik.

Inriktningen ger möjlighet till jobb som till exempel lastbilschaufför.

En stor del av utbildningen äger rum på en eller flera riktiga arbetsplatser, så kallat arbetsplatsförlagt lärande (APL). Där får du chansen att testa dina kunskaper från skolan och träffa nya människor.

Det ger dig insikter om hur jobbet ser ut i verkligheten och dessutom viktiga kontakter som kan vara bra när du ska söka jobb.

2. Det här får du lära dig!

Du får en yrkesutbildning som kan leda till flera olika karriärvägar inom transport.

Ett viktigt ämne i läroplanen heter fordons- och transportbranschen och handlar om branschen i stort och vilken typ av jobb som finns.

Ämnet fordonsteknik är en introduktion till olika fordon. De båda ämnena läser alla inom Fordon- och transportprogrammet.

På inriktningen Transport läser man också ämnet transportteknik, som består av en yrkesförarutbildning för de fordon som används i transportverksamhet.

De behörigheter som du har möjlighet att ta under utbildningen är:

B-körkort (personbil)

C-körkort (tung lastbil)

CE-körkort (tung lastbil med tungt släp)

Truckkörkort

Du får också möjlighet att ta YKB – yrkesförarkompetensbevis, vilket krävs för att arbeta som yrkesförare, samt ADR (transport av farligt gods) med mera.

Dessutom läser man förstås vanliga gymnasieämnen som exempelvis engelska, svenska, matte, idrott och hälsa och religionskunskap.

3. Måste man plugga vidare?

En väldigt skön sak med att bli myndig och ta studenten är att man blir vuxen och får bestämma själv. Och nej – du måste inte. Efter gymnasiet kan du börja jobba direkt. Men du kan plugga vidare om du vill.

En viktig förändring som träder i kraft från höstterminen 2023 är nämligen att alla yrkesprogram kommer att vara högskoleförberedande.

Tidigare fick elever på yrkesprogram läsa utökat program eller använda det individuella valet eller programfördjupningen för att uppnå grundläggande behörighet.

Det kommer fortfarande att gå att välja bort den grundläggande behörigheten om man inte vill ha den.

4. Detta krävs för att få en godkänd yrkesexamen

För att få en yrkesexamen behöver en elev på ett yrkesprogram ha minst 2500 gymnasiepoäng varav 2250 ska vara godkända.

Eleven behöver ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1.

Man måste också ha godkända betyg i minst 400 poäng av de programgemensamma ämnena samt bli godkänd på sitt gymnasiearbete.

5. Så ser framtidsutsikterna ut

Det råder stor brist på yrkesutbildade i Sverige. Den trenden ser tyvärr ut att hålla i sig och det är ett stort problem för samhället. Eftersom de som har en yrkesutbildning verkligen behövs och gör stor nytta så kommer alla som tar studenten med en yrkesexamen att ha mycket goda möjligheter på arbetsmarknaden.

Lastbilschaufförer är inget undantag, enligt en undersökning som TYA har gjort kommer det att behövas 50 000 nya lastbilschaufförer under de kommande tio åren.

Victoria vill starta eget inom åkeri

Victoria fick jobb direkt efter studenten: “På sikt vill jag starta eget”

Har man tagit studenten från Transportprogrammet ligger man bra till för att få jobb. Behovet av lastbilschaufförer är stort redan idag. På tio års sikt behövs 50 000 förare i Sverige.

– Redan på måndag morgon efter studenten började jag jobba, säger 20-åriga Victoria Johansson.

Läs hela artikeln om Victoria

Victoria Johansson tog studenten från Vreta utbildningscentrum 2021 och har hittills noll dagar av arbetslöshet bakom sig. Just nu är det spannmålstransporter som gäller. Ofta är det svenskt spannmål som hon hämtar från olika gårdar men ibland är det spannmål från exempelvis Tyskland och Danmark i lasten.
– Jag började jobba extra redan när jag tog mitt c-kort under sista terminen, på det företag där jag gjorde min praktik. Och sedan blev jag erbjuden sommarvikariat där, som redan i juli övergick i en fast anställning, säger Victoria Johansson.

För säkerhets skull hade hon börjat höra av sig till nya arbetsgivare, för jobb efter sommaren, om hon inte skulle ha fått vara kvar.
– Jag fick direkt flera anbud, folk hörde av sig till mig med och sa “när kan du börja? På måndag?”

Brist på lastbilschaufförer
Victoria Johanssons positiva möte med arbetsmarknaden är inte ovanligt. Av de transportelever som tog examen förra året fick över 80 procent jobb direkt.
– Jag skulle säga att alla i min klass som ville börja jobba gör det nu. Mitt tips är att man ska vara öppen i början och visa framfötterna. Man börjar ju bygga sitt rykte direkt. Är man lite driven, sköter sitt arbete och visar att man är villig att lära då finns det massor av jobb, det är min erfarenhet, säger Victoria Johansson.

Statistiken bekräftar det. Efter en tillbakagång under pandemin ökar åter transportbranschens behov av nya lastbilsförare. Bristen är stor redan i dag och på tio års sikt saknas 50 000 nya lastbilsförare i Sverige. (TYAs Trendindikator Åkeri).

Drömmen: starta eget åkeri
Även om världsläget skulle bli sämre och åkerier skulle bli tvungna att trappa ned och sälja av bilar så är Victoria Johansson inte speciellt orolig för att bli arbetslös. Behovet av transporter kommer ändå alltid att finnas, tror hon.
– Man ska väl aldrig vara för självsäker. Men trots att en del kunder är lite mer återhållsamma nu, med tanke på hur det ser ut i världen, så har vi fortfarande fulla dagar. Spannmål är mat vi ska ha på bordet och det måste komma fram.

I framtiden hoppas Victoria Johansson på att starta ett eget åkeri.
– Mina föräldrar är egenföretagare så jag tror jag har det med mig därifrån. Jag tycker om att vara anställd också men så småningom kommer jag att vilja ha mer av en helhetsbild och koll på ekonomin. Tyvärr valde jag inte att läsa företagsekonomi på gymnasiet så det får jag komplettera med. Men det är min dröm, att bli min egen chef.

 

 

Robin, lärare på transportprogrammet med två elever

Så lyckas du på Transportprogrammet – hela vägen till studenten

Du har bestämt dig för Transportprogrammet, du har sökt och kommit in. Grattis till ett viktigt och bra val! Men sedan då?

Hur ska man tänka för att lyckas på gymnasiet och komma ut på andra sidan? Så att man får köra lastbil, göra en viktig insats för samhället och samtidigt ha möjligheten att fortsätta utvecklas inom yrket?

Transportläraren Robin Nielsen har utbildat många elever på Uppsala yrkesgymnasium Jälla. Här är hans tre bästa tips för hur du lyckas på Transportprogrammet – hela vägen till studenten:

Robins tips för hur du lyckas på Transportprogrammet

1. Visa intresse

“Kom i tid, var närvarande. Lyssna och var öppen för nya kunskaper. De som söker sig till Jälla är oftast väldigt målmedvetna men det kan ta ett tag att komma in i tänket kring vad det faktiskt innebär att bli en yrkesförare, inte bara en person som sitter bakom en ratt.”

2. Eget driv

“Våga göra fel, du är här för att lära. Vi prövar och så rättar vi till. När man sedan kommer ut som yrkesmänniska så har man lärt sig allt man behöver. Men man måste vilja det själv och visa det också. Börjar skoldagen klockan 08.00 så ska du vara på plats 07.55. Det är ett enkelt recept. Belöningen är att man får det man vill ha när man står där med studentmössan.”

3. Se till att ha roligt

“Har man roligt så gör man ett bra jobb, det är samma sak i skolan. Har man kul så vill man gå hit. En nyckel är att våga fråga mycket, så att alla frågetecken rätas ut och eventuell nervositet släpper. Lärarna är där för din skull, ingen annans. Känner man en gemenskap med sin lärare så blir det roligt på köpet.”

Robin är yrkeslärare på transportprogrammet

 ”Vi utbildar yrkesmänniskor – det är mer än att bara köra lastbil”

Klassrummet är 24 meter långt och väger 64 ton. Går man på Transportprogrammet är det stora maskiner man får träna på.

– Det häftiga är att du kan vara 1,60 lång och väga 59 kilo och göra det strålande bra, säger läraren Robin Nielsen.

Att börja på Transportprogrammet innebär “en liten chock” för de allra flesta. Det säger Robin Nielsen, som själv har en bakgrund som lastbilschaufför men som numera undervisar på Uppsala yrkesgymnasium på Jälla gård, strax utanför Uppsala.

Läs hela artikeln om läraren Robin här

– Vi har betygsintag och de allra flesta som söker sig hit är målmedvetna. Det är väldigt tacksamt för oss lärare. Men jag tror att alla som börjar får en liten chock. Fast det är en positiv chock, säger han.

Eget intresse och driv
Det handlar om att utbildningen består av så mycket mer än att “bara” köra lastbil. -Vi lär ut ett yrke, och att förstå vad en yrkesidentitet är och innebär i praktiken går inte över en natt.
Robin Nielsens målsättning är att få alla elever att nå en hög mognadsgrad, ett trafiksäkert beteende samt att visa upp ett intresse för alla delar av utbildningen, inte bara det som har med körkort att göra.
– Det är en vanlig fördom om Transportprogrammet. Att man kommer hit och “får körkort”. Så funkar det inte, ingen levererar ett kort till dig, du måste jobba för det. Det handlar i grunden om eget intresse och driv menar Robin Nielsen.
– Man ska också känna en stolthet över sin yrkesidentitet och att man jobbar i den här branschen. Det är bredare än att man sitter bakom ratten på en bil.

Oändlig bransch med massor av jobb
Robin Nielsens röst får en liten extra skärpa när han pratar om körkorten men hela han spricker upp i ett leende när han berättar om hur kul han och eleverna har på utbildningen.
– Jag kan bara säga: funderar ni på det så sök Transportprogrammet. Branschen är oändlig och jobb finns det hur mycket som helst. Det är också viktigt att poängtera att du kan lära dig allt på plats, du behöver inte ha någon speciell erfarenhet eller komma från en familj som har ett åkeri.
Han påpekar också att man kan vara kort, lång, tjej, kille, från olika bakgrunder. Det viktigaste är att man är intresserad av fordon och nyfiken på branschen.
– Ibland säger elever: “jag vet inte om jag vill köra lastbil åtta timmar om dagen”. Då brukar jag svara: “men gör inte det då”. Börja med kranbil eller timmer. Då står du ute och jobbar, fysiskt med händerna. Man kan också bli arbetsledare eller samordnare. Det finns något för alla.

Alla ska lyckas – hela vägen
En viktig del av utbildningen är teoretisk. Det är inte alla beredda på berättar Robin Nielsen.
– Är man 17 år så kanske man inte tycker att det är så kul att diskutera “branschens ekonomiska förutsättningar”. Många tycker att det är svårt och det är vårt jobb att se till att de lyckas hela vägen. Vi försöker göra det så roligt och intressant som möjligt.

Efter ett tag brukar det bli tydligt för eleverna vad utbildningen handlar om. Och när de väl har tagit studenten och kommit ut i arbetslivet – vilket för övrigt 100 procent av transporteleverna på Uppsala yrkesgymnasium gör – då trillar polletten ned ordentligt.
– Det vet vi för vi håller kontakt med dem och vet var de jobbar. Ibland kommer gamla elever förbi och passar på att käka lunch när de är ute och kör. Då kan de säga: “jag fattade inte precis allt när jag pluggade men nu, ute i verkligheten, då förstår jag”. Det tycker jag är ett fint betyg, säger Robin Nielsen.

Robin lärare på transportprogrammet

 

Åkeriägare Nicklas Jansson

Åkeriägaren Nicklas: “Ett ansvarsfullt serviceyrke för framtiden”

Behovet av lastbilschaufförer är stort, nu och på sikt. Men hur kommer yrket att se ut i framtiden? Och hur ska man tänka när man som ung person söker sig till transportbranschen?

Åkeriägaren Nicklas Jansson delar med sig av sina tankar om utvecklingen i branschen och ger sina bästa inifrån-tips

Under de 14 år som Nicklas Jansson har drivit sitt åkeri i Linköping har branschen genomgått stora förändringar.

– Den digitala orderhanteringen är ett exempel. När jag började skrev vi ordrar för hand. Idag krävs det att man kan sätta sig in i olika IT-system. Jag tror att den utvecklingen bara kommer att fortsätta och det kommer att ställa nya krav på förarna.

När han själv letar efter kollegor att anställa står social förmåga högt i kurs.

-Vi är ett serviceyrke i allra högsta grad och det är viktigt att förstå. Man måste samarbeta med kollegorna och kunna kommunicera med kunderna.

Bra chaufförer kommer alltid att behövas

Behovet av lastbilschaufförer är mycket stort idag. På tio års sikt kommer det att behövas 50 000 nya lastbilschaufförer. Men sedan då?

Nicklas Jansson har börjat intressera sig för hur behovet kommer att utvecklas i framtiden och hur användningen av autonoma transporter (självkörande bilar) kommer att se ut.

-Vi är oerhört långt ifrån det som man kallar för autonoma transporter. Och även i en framtid där vi har autonom trafik så kommer det bara att finnas på vissa sträckor, inte i hela kedjan.

Ett exempel är skogstransporter.

-Jag har mycket svårt att se hur det skulle ske autonomt, det behövs individuella bedömningar med skogsmaskiner.

Framtiden ser spännande ut

Behovet av yrkeschaufförer kommer inte att försvinna, snarare kommer branschen att breddas och bli mer flexibel och varierande, tror Nicklas Jansson.

-Det kommer att behövas nya roller, en chaufför kanske leder en karavan med fem bilar. Eller så sitter du och har ansvaret framför en dator. Du kommer att göra så många olika saker i den här branschen framöver, det är väldigt spännande, säger han.

Behovet av transporter kommer heller inte att försvinna. Inte ens under eventuella lågkonjunkturer, spår Nicklas Jansson.

-Under pandemin vande sig folk vid att klicka hem varor, det är ett sätt att jaga billiga lösningar. Och paketen som står där utanför dörren eller finns på något utlämningsställe, de ska ju levereras. Den här typen av konsumtion kommer inte att förändras, så sammantaget är transportbranschen verkligen en framtidsbransch.

Nicklas tre tips för att lyckas i transportbranschen

 

1. Ta ansvaret som behövs

“En reflektion som jag gjort som arbetsgivare är att många unga inte förstår vilket ansvar det innebär att vara yrkesförare. Man ska ta ansvar gentemot kunden och dessutom vara ett föredöme på vägen och ha koll på sitt fordon.”

2. Visa engagemang på praktiken

“Ingen kan allt från början och som arbetsgivare vet jag förstås det. Men om du själv är driven och verkligen vill det här och har hög prio på att öva och lära dig, då märks det och det betyder enormt mycket.”

3. Ödmjukhet kan ta dig långt

“Var öppen och ta in nya tankar, tips och råd från omgivningen. Var inte för stolt utan våga visa när du inte förstår. Det är då du kommer att lyckas, för då får du hjälp och chansen att pröva nya saker.”

 

Hej förälder!

Dags för gymnasieval? Med Transportprogrammet får ditt barn en bra yrkesutbildning med många karriärmöjligheter. Utbildningen ger också behörighet till högskola. Vill du veta mer om programmet? Kolla in filmerna nedan och artiklarna här på sidan.

Så blir du lastbilschaufför

Går du i högstadiet och vill bli lastbilschaufför? Då ska du söka till Fordons- och transportprogrammet på gymnasiet och sedan välja inriktning transport. När du tagit studenten och klarat alla körkort och behörigheter som krävs kan du börja jobba direkt.

Finns utbildningen där du bor? Klicka på din region på kartan.

Jag pratar mycket med folk. De är nyfikna på vad jag gör. Det blir nya möten varje dag.

Zabrina jobbar som lastbilschaufför
och kör tidningsåtervinning.

För mig är det viktigt att jag får styra över mitt egna arbete. Hytten är mitt kontor jag känner mig fri här.

Anton jobbar som lastbilschaufför
och kör lastbil med släp.

Vanliga frågor

Jag vill arbeta som lastbilschaufför, hur gör jag?

Det finns i huvudsak fyra olika sätt att utbilda sig till lastbilsförare:  

  • Fordons- och transportprogrammet på gymnasieskolan, läs mer här.
  • Vuxenutbildning, läs mer här. 
  • Arbetsmarknadsutbildningar som du söker via Arbetsförmedlingen där du måste vara inskriven som arbetssökande, läs mer här. 
  • Validering av kunskaper och kompetenser, läs mer här.

Jag vill köra lastbil. Hur kan jag ta ett lastbilskörkort?

Det finns i huvudsak tre olika vägar att utbilda sig till yrket lastbilsförare; via Fordons- och transportprogrammet på gymnasieskolor, via kommunal vuxenutbildning eller via arbetsmarknadsutbildningar som du söker via Arbetsförmedlingen där du måste vara inskriven som arbetssökande.

Får jag även köra utomlands med mitt nya körkort?

Ja, efter avslutad yrkesutbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både lastbil och, om du sökt och utbildats för, lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Dessa gäller inom både EU och EES.

Vad är APL för något?

APL är en förkortning för arbetsplatsförlagt lärande. Det är en praktikperiod där du som elev får tillfälle att arbeta praktiskt inom din framtida bransch. Det är ett bra tillfälle att lära känna arbetsgivare. En välutbildad handledare skall finnas på praktikplatsen.

Finns det många jobb som lastbilschaufför?

Sverige behöver 7 000 nya förare de närmsta 12 månaderna och prognosen visar att den trenden kommer att hålla i sig över tid. Det betyder att det saknas 50 000 förare under kommande 10 år.

Behöver jag någon behörighet för transportutbildningen?

1. Till Fordons- och transportprogrammet på gymnasieskola krävs att du ska uppfylla kraven för ett nationellt program. Läs mer på skolverket.se

2. För att söka den kommunala vuxenutbildningen måste du vara över 18 år och ha körkort för personbil som är utställt inom EU eller EES.

3. För att antas till arbetsmarknadsutbildningen måste du vara över 18 år, arbetslös och inskriven på Arbetsförmedlingen samt ha körkort för personbil utställt inom EU eller EES.

Hur lång tid tar det att få ett körkort?

1. Gymnasieutbildningen pågår i tre år där du första året läser gemensamt med de som studerar till exempelvis fordonsmekaniker och till andra året väljer du inriktning transport.

2. Den kommunala vuxenutbildningen tar 30-40 veckor beroende på om du läser 600 poäng för lastbilskort eller 800 poäng lastbilskort med tungt släp.

3. Arbetsmarknadsutbildningen tar mellan 22 och 25 veckor.

Måste jag kunna svenska språket?

Ja – all teori är på svenska.

Vad gör man under transportutbildningen?

1. Gymnasieprogrammet är ett nationellt yrkesprogram och du måste vara godkänd grundskolans kärnämnen. Programmet innehåller mycket teori, cirka 3 000 sidor i karaktärsämnena ska läsas igenom och förstås. Därutöver är en stor del av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Inga förkunskaper behövs. Efter avslutad utbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både personbil, lastbil och lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Du kommer att vara helt anställningsbar efter godkänd utbildning.

2. För att söka den kommunala vuxenutbildningen måste du vara över 18 år och ha körkort för personbil som är utställt inom EU eller EES. 15 procent av utbildningen ska vara arbetsplatsförlagd. Kontrollera gärna med utbildningssamordnaren vad som ingår och inte ingår när det gäller varselkläder med mera. Efter avslutad utbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både lastbil och, om du sökt och utbildats för, lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Du kommer att vara helt anställningsbar efter godkänd utbildning.

3. Kontakta din arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen om du vill söka till arbetsmarknadsutbildningen. För att antas måste du vara över 18 år och ha körkort för personbil utställt inom EU eller EES. Utbildningen tar mellan 22-25 veckor. En stor del av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Efter avslutad utbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både lastbil och, om du sökt och utbildats för, lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Du kommer att vara helt anställningsbar efter godkänd utbildning.

Vad innebär det att vara lastbilschaufför?

Lastbilschaufföryrket är i stor förändring med snabb utveckling av både fordon och tekniska system. Lastbilschauffören idag har andra uppgifter än att bara köra bilen så som att vara planerare, övervakare och inte minst leverantör av produkter till slutkonsument. Många säger sig uppleva ett stort mått av frihet, att ständigt vara i rörelse och att det är ett mycket socialt arbete eftersom man dagligen möter kundernas kunder.

I vilka städer finns transportutbildningen?

1. Fordons- och transportprogrammet på gymnasieskolorna finns på ett 80-tal olika orter i Sverige med totalt 1 500 utbildningsplatser. Läs mer på https://www.tya.se/gymnasieskolor/.

2. Den kommunala vuxenutbildningen till lastbilsförare finns på cirka 25 orter i Sverige med cirka 900 utbildningsplatser. Om du är 18 år kan du höra med din kommun vilken ort som är den närmsta möjliga.

3. Arbetsmarknadsutbildningar för lastbilsförare finns på nästan 30 orter med cirka 1 200 utbildningsplatser. Det är Arbetsförmedlingen som genom utbildningsleverantörer genomför utbildningen. För att antas måste du i normalfallet vara arbetslös eller under omställning i din karriär.

Har du frågor kring yrkesförarjobbet som du vill tala med facket om?

Kontakta Transportarbetareförbundet. Du hittar dem här.

Har du frågor kring yrkesförarjobbet som du vill tala med facket om?

Kontakta Transportarbetareförbundet. Du hittar dem här.

Dela