Kloka arbetsmiljöinvesteringar

Del 1. Kloka arbetsmiljöinvesteringar – Hur gör man?

Kostnader som kan kopplas till negativa hälsoeffekter utgör fyra procent av BNP i Sverige, vilket motsvarar 164 miljarder kronor. En stor summa pengar investeras årligen på arbetsplatser för att skapa kreativa, hälsosamma och säkra arbetsplatser. En naturlig fråga att ställa sig är då om man får ut den tänkta effekten av arbetsmiljöinvesteringen när det gäller minskade risker. Med den frågan som utgångspunkt har ett forskningsprojekt genomförts av Högskolan Dalarna med syftet att närmare följa och utvärdera ett antal genomförda investeringar. Projektet har varit finansierat av AFA Försäkring. Transportbranschen har ingått i projektet.

Forskningsledarna Ing-Marie Andersson och Gunnar Rosén.

I en serie av sex artiklar kommer vi i korthet under året att presentera resultaten.

Läs även mer på Högskolan Dalarnas sida!

Del 2. Kloka arbetsmiljöinvesteringar – Identifiera behov och riskbedöma

Forskningsprojektet om kloka arbetsmiljöinvesteringar har utmynnat i förslag till sju viktiga steg som behöver finnas med för att en investering på ett effektivt sätt ska lyckas att skapa en säkrare och mer hälsosam arbetsplats. Om de stegen följs kan de brister som konstaterades i forskningsprojektet undvikas.

Läs mer här under Publikationer.

Del 3. Kloka arbetsmiljöinvesteringar – Involvera anställda och konsultera extern expertis

Forskningsprojektet om kloka arbetsmiljöinvesteringar har identifierat vikten av att involvera anställda och att konsultera extern expertis. För att nå framgång krävs att de insatser som görs på arbetsplatsen tar hänsyn till hur arbetet går till. Den kompetensen finns bara hos de anställda. Hur en förändring påverkar arbetsmiljörisker och hur investeringen ska utformas och användas för att minimera risker ställer andra krav på kompetens. Ofta saknas den kompetensen inom företaget och då är företagshälsovården en naturlig partner. I projektet finns exempel från transportbranschen samt verkstadsindustrin i hur man arbetat med detta.

Del 4. Kloka arbetsmiljöinvesteringar – Upphandling, implementering och utbildning

Forskningsprojektet om kloka arbetsmiljöinvesteringar lyfter fram vikten av att tydligt beskriva vad som ska uppnås med investeringen och att definiera tydliga mål. I en upphandling ska kraven innehålla tekniska detaljer men framförallt hur utbildning av personalen ska genomföras för att maximalt utnyttja investeringen.

Resultat för arbetsmiljön kopplat till riskbedömningen ska beskrivas av leverantören. Genom att ta in flera offerter och sedan värdera de olika leverantörernas kompetens ges bästa förutsättningar att nå önskat resultat.

Läs mer här – under Publikationer.

Del 5. Kloka arbetsmiljöinvesteringar – Utvärdering

Har målet med arbetsmiljöinvesteringen nåtts? Enligt forskningsprojektet om kloka arbetsmiljöinvesteringar är utvärdering av resultatet, ställt mot vad som dokumenterades i riskbedömningen och i underlaget för upphandlingen en avgörande del av arbetsmiljöarbetet.

En ny riskbedömning som kan ställas mot förhållandena före investeringen är då en självklar komponent. Utvärderingen ska också inkludera frågor om hur de nya förhållandena fungerar för arbetet, om berörda personer har fått och tagit till sig de kunskaper som är avgörande för maximal effekt. Kopplat till definierade arbetsmiljöresultat i avtalet kan slutreglering av upphandlingen med fördel villkoras mot resultaten av utvärderingen.

Utvärderingen bidrar också på ett avgörande sätt till att för framtiden samla erfarenheter som ger nyttiga kunskaper i fortsatt arbetsmiljöarbete.

Läs mer här – under Publikationer.

Del 6. Kloka arbetsmiljöinvesteringar – Sammanfattning

I forskningsprojektet om kloka arbetsmiljöinvesteringar framkom att betydande insatser kan göras för att förbättra effekten av insatta resurser då beslut fattas om arbetsmiljöförbättringar.

Oklarheter då aktuella problem definieras i riskbedömningar, avsaknad av rätt kompetens för bedömning av behov, begränsade positiva effekter beroende på avsaknad av utbildning i effektivt utnyttjande av investeringen samt avsaknad av utvärdering och uppföljning riskerade att avsevärt begränsa den möjliga positiva effekten av investeringen. Med tanke på att avsevärda belopp investeras för att skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser finns det ett tydligt behov av att effektivisera insatserna.

Slutsatserna av forskningsprojektet har därför sammanfattats i form av sju steg om hur processen kring en effektiv arbetsmiljöinvestering bör se ut.

De sju stegen kan tyckas självklara men verkligheten visade sig alltså ligga långt därifrån. Självklarheten ligger inte minst i att systematiken om hur arbetsmiljöarbete bör organiseras, som det definieras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ett systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, tydligt inkluderar merparten av de sju stegen. En slutsats blir därför att ambitiöst arbete enligt föreskriften om SAM lägger grunden för effektivt utnyttjande av resurser för att skapa säkrare och hälsosammare arbetsplatser.

Läs mer här – under Publikationer.