Vältolyckor har länge varit ett problem för vägtransporter. Det finns ett tydligt behov av ett samlat grepp kring risker och hur man ökar medvetenheten om dessa.
TYA har tagit fram tre verktyg för att öka kunskapen om vältrisker:
- Guide – Läs om vältrisker och säkrare körning med hög tyngdpunkt
- Vältkalkylator – Testa om det finns en ökad vältrisk för din bil
- E-learning – Gå en e-learning och öka din medvetenhet om vältrisker
Det välter 1 – 2 lastbilar i Sverige varje dag
Vältolyckor med lastbil är inte den vanligaste olyckstypen, men en av de farligaste. Om en lastbil välter kan föraren, eller omgivningen, skadas allvarligt. Om man har turen att klara sig oskadd fysiskt så kan det ändå kännas jobbigt mentalt under lång tid efteråt. Företaget kan också drabbas ekonomiskt vilket leder till otrygghet.
Videon visar klipp ur programmet ”Vägens Hjältar” som visas på Discovery+
Vältolyckor har länge varit ett problem inom vägtransporter. ”Branschen behöver ta ett samlat grepp kring riskerna och öka medvetenheten kring hur man förbygger olyckorna”, säger Petter Lobrinker, projektledare på TYA.
Olyckan som ingen vill prata om
När en lastbil välter orsakar det ofta allvarliga skador på lasten, fordonet och i värsta fall chauffören. Ändå är det förvånansvärt tyst om vältolyckor i transportbranschen.
– Det är dags att börja prata om riskerna och sluta skämmas om du drabbas, säger Petter Lobrinker på TYA som menar att olyckorna kan förebyggas.
Det är svårt att veta exakt hur många vältolyckor som sker varje år eftersom statistiken är inbäddad i siffrorna för andra arbetsrelaterade trafikolyckor. När TYA 2016 försökte ta reda på hur många som välter varje år, och slog ihop siffror från Länsförsäkringar, Trygg Hansa och Arbetsmiljöverket, kom man fram till att runt två lastbilar välter på svenska vägar varje dag.
Läs hela intervjun med Petter Lobrinker
– Det är inte den vanligaste olyckan, men definitivt en av de allvarligaste. En bil som välter med kemikalier eller annat miljöfarligt gods kan orsaka enorma skador på omgivningen och det är stor risk att chauffören skadas allvarligt eller dör. Ändå är det tyst om det i branschen, helt enkelt för att det finns en skam förknippad med att välta, säger Petter Lobrinker, projektledare på Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd.
Yrkesstoltheten får sig en törn
En lastbil tippar när tyngdpunkten blir för hög. Det kan handla om allt från hastigheten till en kurvas lutning, men i slutändan är det chaufförens bedömning som avgör.
– Det finns inget som är bra med att välta. Förarens yrkesstolthet får sig en törn, åkeriet riskerar dåligt rykte bland kunderna och dessutom höjs försäkringspremien. Men vi måste få i gång en diskussion i branschen, eftersom det här är en olycka som faktiskt går att förebygga, säger Petter.
Som att köra med segel på bilen
Hypotetiskt kan du köra samma sträcka, med samma typ av gods, i tio år utan att något händer. En dag ökar du hastigheten med en kilometer i timmen. Det kan räcka för att bilen plötsligt ska välta.
– Branschen jobbar redan indirekt med att förebygga vältolyckor genom lastsäkring. Till exempel lastar vi det tyngsta godset längst ned, det är självklart för de flesta, men alla har nog inte koll på varför, säger Petter och fortsätter:
– Att köra en stor lastbil med släp och kapell är i princip som att ha ett segel på bilen. En hård kastvind kan ta tag i kapellet och trycka bilen åt sidan. Kombinera det med en feldoserad kurva och föraren står maktlös mot fysikens lagar.
”Det handlar om att godset ska komma fram”
Vad kan man då göra för att förebygga vältriskerna? Enligt Petter handlar det om att gå igenom förutsättningarna inför varje transport. Vilken last har jag i bilen, hur är den lastsäkrad, vilken väg är bäst att ta, är det blåsigt, halt eller mörkt? Andra faktorer som ökar vältrisker är stress och hantering av mobiltelefon under körning.
– Varje förare måste göra en bedömning, antingen själv eller ihop med sin transportledare. Vi ställer ofta in körningar vid extremväder, men vi behöver göra samma uppskattning av läget varje dag.
Köper kunderna det?
– Det borde de göra, eftersom det till syvende och sist handlar om att godset ska komma fram helt. Att förebygga vältrisker måste bli lika självklart i branschen som lastsäkring är i dag, säger Petter.
För att öka kunskapen har TYA tagit fram en e-learning som är kostnadsfri för alla TYA-anslutna företag. Ett verktyg i vardagen är TYAs ”vältkalkylator” där förare kan testa om det finns en ökad risk för att välta.
– Du kan välja biltyp, hastighet, höjd, lastvolym, vindstyrka och vägtyp. Kalkylatorn ger inget definitivt svar på alla faktorer, men är en bra indikation på om du behöver ta det lugnt just den dagen.
Fakta om vältolyckor
Vad som får fordon att välta beror självklart på många olika saker. Gemensamt för olyckorna är att de kan leda till trafikkaos, personskador, dödsfall och omfattande skador på miljö och egendom. De vanligaste riskerna för vältning är hög tyngdpunkt, hög hastighet, lastförskjutning eller svåra trafikförhållanden.
Mer om vältrisker
Testa din lastbil i TYAs vältkalkylator
En farlig olyckstyp som drabbar människor och företag
Det finns ett stort mörkertal när det gäller antalet vältolyckor på grund av att de ofta rapporteras in felaktigt eller inte alls. I statistiken klassas vältolyckor som singelolyckor och om de inträffar ute i terrängen med till exempel ett timmerbilsläp, så löser man det ofta själv genom att lasta av och räta upp släpet.
Har du eller någon du känner varit med om en vältolycka?
När man frågar lastbilsförare om de varit med om en vältolycka så är det ytterst få som svarar ja. Men det är ofta så att de känner eller har hört talas om någon som gjort det.
Säkert att du är säker?
Den teknik som finns i lastbilarna blir allt mer avancerad. Det finns idag system som läser av vägen, känner hjulens rotation och som bromsar och reagerar åt dig på olika sätt. Med det ökar risken för en övertro på tekniken som kan resultera i att man kör lite fortare, lite snävare och utmanar sina säkerhetsmarginaler.
Vältrisker är ett problem för lastbilsförare över hela världen
I Australien jobbar man aktivt med vältrisker via bland annat VicRoads som är delstaten Victorias motsvarighet till Transportstyrelsen. TYA har sedan tidigare ett erfarenhetsutbyte med VicRoads. I Australien har man till och med döpt fenomenet med vältande fordon till ”One K Factor” eller ”En kilometer i timmen faktorn”.
Det grundar sig i en händelse med en rutinerad lastbilsförare som kört samma last och rutt i 30 år. En dag är han stressad och kör 1 km/h fortare än vanligt. När han kommer till en skarp kurva välter lastbilen.
Varför välter vi?
Den vanligaste orsaken till att lastbilar välter att föraren har svårt att bedöma kombinationen hastighet, hög last och kurvtagning. Även lastsäkring har en avgörande betydelse för utgången.
De vanligaste riskerna för vältning:
- Hög tyngdpunkt
- Hög hastighet
- Lastförskjutning
- Svåra trafikförhållanden
Vad som får fordon att välta beror självklart på många olika saker. Gemensamt för olyckorna är att de kan leda till trafikkaos, personskador, dödsfall och omfattande skador på miljö och egendom.
Läs mer om TYAs arbete med vältrisker i guiden Vältrisker och säkrare körning med hög tyngdpunkt som finns att köpa i TYAs webbshop.
Lär dig mer om vältrisker - gå TYAs kurs
Intervju med Fredrik Westerlund, bärgare i Jönköping:
Hur vanligt är det att tunga fordon/fordonskombinationer välter?
Hur ofta man som bärgare råkar ut för en vältningsolycka är väldigt olika, framförallt beroende på var i landet man arbetar. För min egna del som arbetat i Jönköping med omnejd så är det inte en allt för ovanlig typ av olycka. Jönköping ett transportnav med mycket tung trafik som passerar igenom. Med mycket tung trafik ökar tyvärr risken för olyckor och därmed även risken för vältningsolyckor. Jag skulle nog säga att 2-3 vältningsolyckor sker i genomsnitt per månad i mitt område. Ibland fler och ibland färre.
Vad är de vanligaste orsakerna till att fordonet vält?
Det kan finnas många olika orsaker till att tyngre fordon välter, men en av de absolut vanligaste orsakerna vill jag nog påstå handlar om ouppmärksamhet. Att man hållit på med något annat under körningen t.ex. mobilen eller liknande som tagit för mycket uppmärksamhet från vägen. Att man är för trött och uppenbarligen slumrat till är också en vanlig orsak. Men även dåligt väglag och halka är ofta bidragande orsaker. På mindre vägar vid vissa årstider kan även mjuka förrädiska vägkanter vara farliga riskfaktorer.
Det är dock sällan orsaken till olyckan är kopplat till något tekniskt fel på fordonet, även om en framhjulspunktering absolut kan leda till oundvikliga olyckor så är det ändå förhållandevis sällan det är huvudorsaken.
Vilken är den last som välter oftast?
Jag kan nog inte säga att den ena lasten är mer vanlig än den andra statistiskt sett. Men laster med hög tyngdpunkt är självfallet överrepresenterade enligt min egen erfarenhet. Jag har nog aldrig varit med om att en tom timmerbil har lagt sig, medans en fullt lastad med hög tyngdpunkt inte är något ovanligt på mindre vägarna med mjuka kanter.
Hur är det att bärga ett vält fordon/fordonskombination?
Hur komplicerad en bärgning är skiljer sig väldigt mycket från olycka till olycka. Oftast beror svårigheten och tidsåtgången på lasten. Vad är fordonet lastat med? Är det tungt? Måste det handlossas eller går det att komma åt med maskin/kran? Kan vi välta upp med lasten kvar? Har lasten redan åkt av? Det är frågor som avgör hur snabbt och smidigt en bärgning kan gå.
Till exempel så kan en tom lastbil eller en med lätt last och intakt skåp kanske bara vältas upp snabbt och smidigt. Medan en annan med trasigt skåp och fullt lastad med exempelvis Billy bokhyllor måste handlossas, paket för paket. Något som tar väldigt mycket tid och är mycket resurskrävande.
Vi har alltid ett restvärde att ta hänsyn till vid bärgningen och oftast finns det en restvärdesledare med som avgör hur vi får eller inte får göra, både gällande godset och fordonet.
Ibland kanske det hade varit snabbare och smidigare att bara använda en skopa och container, men godset har ofta ett högt värde och skall räddas i så hög utsträckning som möjligt. Då får det istället ta lite längre tid.
När omlastning väl är avklarad så går oftast själva bärgningsarbetet ganska fort, lite beroende på hur det ligger och hur mycket resurser man har ute så är bärgningen oftast klar på en timme eller två.
Anpassa farten efter rådande väglag och utrymme på vägen!
Vad säger de förare som vält med sitt fordon?
Den absolut vanligaste förklaringen till att man hamnat där man hamnat är att man väjt för vilt, även småvilt och rådjur. Men som oftast brukar chauffören vara ganska tyst och moloken. Om det beror på chock eller skam vet jag inte, men man är sällan särskilt kaxig efteråt när man inser alvaret i vad som har hänt och inte allt för sällan vad som skulle kunnat ha hänt.
Vad tycker de företag (åkerier) om vältolyckor och hur det påverkar deras verksamhet?
Eftersom en vältolycka oftast medför omfattande skador på fordonet eller fordonskombinationen och i värsta fall även personskador, så blir det ofta en kostsam historia för åkeriet. Även om man har försäkring mot det mesta så kostar det ändå mycket pengar i slutändan. Man har höga självrisker på både fordon och gods, som ofta ligger i olika försäkringsbolag.
Därtill kommer ett långt stillestånd som ofta är den största kostnaden, även om försäkringen hjälper till lite även där. Det är sällan ett åkeri har ett extra ekipage som bara står och väntar på att få ersätta ordinarie om något skulle hända. För enbilsåkare och mindre åkerier är skadan desto större av naturliga skäl.
Pratar man om vältolyckor bland bärgare?
Som bärgare pratar man som oftast med sina kollegor om olika typer av mer eller mindre avancerade bärgningar man har varit med om genom åren. Hur man om möjligt kunnat gjort saker annorlunda eller om man lärt sig något nytt inför kommande olyckor.
Man diskuterar ofta olika slutsatser, både hur det kunde hända, vad som inte hände och självklart rent bärgningstekniskt också. Gjorde vi rätt? Kunde vi gjort något annorlunda, bättre eller snabbare? Mer eller mindre skonsamt och så vidare. Allt för att lära av varandra och att bli ännu bättre på det vi gör. Man vill gärna inte göra samma misstag två gånger.
Hur kan man bäst undvika att välta med sitt fordon?
Det absolut enskilt bästa rådet jag kan ge för att undvika en vältning är:
- Håll ekipaget på vägen! Det kan såklart var lättare sagt än gjort, men det finns en del enkla knep som man kommer väldigt långt med.
- Låt bli mobilen under körning.
- Anpassa farten efter rådande väglag och utrymme på vägen.
- Kör inte trött eller påverkad.
- Lasta rätt och lastsäkra enligt boken.
- Kör inte på dåliga däck.
- En bra chaufför är sällan den snabbaste.
Beskriv kort någon händelse då ett tungt fordon vält.
Efter närmare 20 år som bärgare har man fått uppleva väldigt många olika typer av olyckor och bärgningar. Både hemska, komiska och märkliga saker. Men ett speciellt bärgningsrelaterat minne jag har, är när en djurtransport med gigg efter hade fått möte på en liten smal väg, släpet hade skurit ner lite för långt i diket och vagnen hade vält. Som tur var fanns det inga djur i för tillfället. Problemet var bara det att jag inte hade någon tungbärgare tillgänglig, men jag befann mig själv väldigt nära platsen med en liten 7 tons Iveco bägare. I väntan på min kollega så tänkte jag att går det så går det, jag testar istället för att bara stå här och glo. Släpet var ju tomt och låg heller inte helt vågrätt. Det blev många konstiga blickar från både chaufför och räddningstjänst på plats när jag kopplade upp min lilla leksaksbärgare i släpet och tryckte ner stödbenen i marken. Jag spände upp båda mina vinschar och började att dra. Släpet började att komma och till slut landade mjukt och fint tillbaka på hjulen.
Liten är stark, underskatta aldrig en duktig bärgare! Sa jag till de förvånade åskådarna samtidigt som jag kopplade loss mina vajrar. Det var en av utav de gånger när man har fått applåder efter utfört arbete.
Släpet var helt oskadat och chauffören kunde direkt efter fortsätta sin färd och hämta sina djur. Det är ett av de lite mer roligare minnen man bär med sig.
Ge något eller några tips till lastbilsförare som vill undvika att välta och förbereda sig bra.
Tänk på att det i stort sett är omöjligt att rädda upp en situation som håller på att leda till en vältning. Försök därför i största möjliga utsträckning att undvika att hamna där.
- Vägkanten är mjuk och är inte till för lastbilar att köra på.
- Sänk farten vid sämre väglag.
- Fördela vikten rätt och säkra lasten.
- Att köra med last är inte samma som utan. Höga tyngdpunkter ökar risken betydligt för vältning och förändrar köregenskaperna markant. Det är något man måste ha med sig i tanken inför varje kurva.
Nämn något roligt eller en udda kommentar som någon sagt i samband med att de blivit bärgade.
Den roligaste kommentaren är nog när tystnaden talar för sig själv. Då ler man lite inombords eftersom det är mer komiskt än konstiga bortförklaringar folk kan ha när de har klantat till det.
Att bärgare är hjältar råder inget tvivel om, beskriv någon gång när det har varit riktigt farligt på jobbet som bärgare.
Att arbeta som bärgare är alltid med livet som insats. Vi befinner oss ofta i en utsatt situation när vi står på vägen för att hjälpa andra. Trots buffert och TMA bilar kan ändå olyckor alltid ske. Jag har vid flera tillfällen stått längs motorvägen och hört bilar och lastbilar låst sina bromsar för de har svårt att stanna inför olyckan jag befinner mig på. Man har fått slänga sig i diket och hoppats på att de reder ut situationen.
Bortsett från övrig trafik så finns det många risker att ta hänsyn till vid bärgning av tunga fordon. Det är ofta trasiga och skadade fordon vi ska dra i och välta upp. Det finns ingen manual att gå efter utan vi får hela tiden tänka i flera steg. Går det att dra här? Vad kan hända?Vad har vi för alternativ?
En uppspänd vajer som släpper eller går av är förenat med livsfara. Likaså last som börjar att röra på sig eller något annat som ger vika innan vi har hunnit säkra upp. Säkerheten är något vi som bärgare alltid måste sätta första hand, för ibland får man inte en andra chans att göra saker annorlunda tyvärr.
