Flygplåtslagare

Det är ett okänt yrke som få känner till. Någon specifik utbildning finns inte i Sverige idag. Men behovet är stort och för Martin Andersson har valet att bli flygplåtslagare lett till en stark yrkesidentitet och en vardag full av kreativ problemlösning.

– Sedan är det extra roligt att man håller på med något som är lite ovanligt, säger han.

Utanför verkstäderna hos Patria Helicopters AB, ett stenkast från Arlanda, glider en polishelikopter allt närmare tills den elegant landar på en helikopterplatta precis utanför ett av verkstadens fönster. Det är en uppseendeväckande syn för den ovane och det dånar över hela området. Men det är inget som stör Martin Andersson där han står och nitar en komponent inne i verkstaden.

– Nej, jag är så van, jag hör det knappt, säger han och skrattar. Han har arbetat som flygplåtslagare i 12 år och är vid det här laget specialiserad på helikoptrar. På Patria servar man och reparerar just polishelikoptrar och man arbetar även med norska försvarets helikoptrar.

Noggrannhet är A och O

Ordning och reda och fokus på säkerhet präglar arbetet. Martin Andersson inventerar sin verktygsvagn, där en mängd olika verktyg ligger perfekt uppradade, varje dag.

– Man måste ha ett ordningssinne. Vi får inte slarva, det kan i förlängningen riskera människoliv, säger han och fortsätter:
– En sak som är viktig i det här jobbet handlar faktiskt om att kunna rannsaka sig själv: “har jag verkligen gjort allt rätt, enligt de instruktioner och manualer som finns?”.

Samtidigt är det den lite friare delen av arbetet som flygplåtslagare som Martin Andersson uppskattar allra mest.

– Om man till exempel ska byta en panel så finns det förstås en instruktion och en standard för hur det ska se ut när det är färdigt: vilka nitar och vilket tätningsmedel, vilken färg man ska använda, kantavstånd till hål och så vidare. Men vägen att komma dit, i vilken ordning man ska ta isär, det får man fundera ut själv och det är en stor del av konsten i det här yrket.

Känner stor yrkesstolthet

Yrkesstoltheten är stor i kåren, det är mer än “bara ett jobb” att jobba som flygplåtslagare, menar Martin Andersson, som också tycker att titeln är lite missvisande.

– Vi står inte och formar så mycket längre. Det handlar mer om att få olika delar att passa ihop. Och de delarna är dyra, allt man tar i kostar från tio tusen kronor upp till en halv miljon. Om man ska borra 300 hål i en sådan komponent så vill man inte göra fel, så det krävs en enorm koncentration.

Hur kom du in i yrket?
– Jag pluggade till flygmekaniker och siktade väl på att bli flygtekniker. Det är ett problem, att alla tror att de ska bli flygtekniker. Men när jag väl kom ut och började se mer av jobbet så tyckte jag att det här med flygplåtslageri var så mycket mer intressant och kreativt. Jag fick bli lärling här på firman och det är så det går till, man kommer in som lärling och får lära sig av de andra flygplåtslagarna.

Hur lång tid tar det att lära sig yrket?
– Jag hade ju en bra grund att stå på men ärligt talat, från början tänkte jag att det här verkar för komplicerat. Men man får börja med enkla saker och lära sig allt eftersom. Efter ungefär tre år började jag göra riktig nytta men man blir aldrig fullärd, säger han och lägger till:
– Varje jobb är som en tävling. Känslan när du klarar det – det är som att gå i mål.

Martin Andersson tipsar: Tre egenskaper för en bra flygplåtslagare

1. Grundintresse. Det krävs att du gillar att meka och att fundera över kreativa lösningar på problem.
2. Extremt tålamod. Man måste planera noga och får inte slarva, “gör om- gör rätt” är en ledstjärna.
3. Handlag. Har du känsla för att arbeta med verktyg? Perfekt!

Caroline är inte bara flygplansplåtslagare, hon faktiskt svensk mästare i flygteknik. Under Yrkes-SM testas deltagarna i moment som reparationsarbeten, elfelssökning, daglig tillsyn och komponentbyte, och det var under tävlingarna 2016 som intresset för plåtslageri väcktes.

– När vi kom till plåtmomentet var det en äldre kollega som såg att jag hade handlaget och tänkte att ”det ska vi fånga upp”. Jag fick sedan gå bredvid en erfaren plåtslagare och lära mig yrket på arbetsplatsen.

Blev åksjuk

Caroline är i dag en fullfjädrad flygplansplåtslagare och jobbar på Försvarsmaktens Helikopterflottilj i Linköping. Hon sköter om enhetens Black Hawk-helikoptrar, helikopter 16, men även helikopter 15. I jobbet ingår saker som nitning och borrning, reparation av plåtskador, nytillverkning efter ritning och bockning av plåt, men också svetsning och lödning.

– Egentligen ville jag bli stridspilot, men när jag väl kom upp i luften insåg jag att jag blir åksjuk av att flyga ha ha. Det här är mycket bättre.

Utbildad flygtekniker

Det finns ingen specifik utbildning för att bli flygplansplåtslagare i Sverige. Caroline utbildade sig till flygmekaniker på gymnasiet och sedan vidare till flygtekniker på yrkeshögskolan.

– Det är ett ovanligt jobb och många plåtslagare har gått samma väg som jag och blivit upplärda när de väl kommit ut i arbetslivet.

Vilka egenskaper ska man ha för att passa bra som flygplansplåtslagare?

– Det är bra om man har en kreativ ådra. Ingen dag är den andra lik. Det kommer hela tiden nya problem som måste lösas. Det är viktigt att vara noggrann, kunna läsa ritningar och ha en känsla för detaljer, säger Caroline som knappt hållit i en skruvmejsel när hon började på gymnasiet.

Vad är det bästa med jobbet?

– Att jag får jobba med händerna, att det är kreativt och att det känns som att det hela tiden finns nya saker att lära sig. Det är också roligt att ingå i ett arbetslag. Du jobbar aldrig själv på en helikopter. Vi är ett team och vi hjälper varandra.