Varje år arbetar TYA med flera projekt för branschen med inriktning mot arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Nedan hittar du ett urval av projekt som drivs för hamn och stuveri. I vår webbshop hittar du mer information om hamn och stuveri.
Dieselavgaser i hamnar
Bättre rutiner för att minska exponeringen för dieselavgaser
Dieselavgaser är klassade som cancerframkallande och kan vara farliga att inandas vid höga halter. Därför initierade TYA ett projekt för att undersöka hur avgaserna påverkar personalen i svenska hamnar, men även föreslå åtgärder för en bättre arbetsmiljö.
Hamnarbetare jobbar ofta med dieseldrivna fordon och verktyg, och kan därför utsättas för dieselavgaser. Avgaserna innehåller komponenter som kan ha negativ påverkan på andningssystemet.
– Exponeringen varierar mycket, bland annat beroende på val av fordon och var och hur de körs. Inomhuskörning i dåligt ventilerade utrymmen innebär vanligtvis exponering för högre halter än arbete med dieselfordonen utomhus, säger Erik Alphonse som varit med och tagit fram rapporten.
Om projektet Dieselavgaser i hamnar
Projektet Dieselavgaser i hamnar initierades och finansierades av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd och Stiftelsen IVL. Det startade hösten 2018 och avslutades april 2021 och har drivits i samråd med Transportarbetareförbundet och Transportföretagen. Syftet var att kartlägga hur hamnpersonalen utsätts för avgaserna, men också att identifiera goda exempel.
– Det var viktigt att visa på åtgärder som kan minska exponeringen, och därmed utveckla en god praxis för arbete med dieseldrivna verktyg och fordon. Denna ska sedan kunna användas av hamnar som underlag för beslut om åtgärder som minskar de anställdas exponering för dieselavgaser, säger Erik Alphonse.
Intervjuer med personalen
Projektet har bedrivits i två hamnar både vinter- och sommartid. Mätningar har utförts i huvudsak på kvävedioxid, men det har också gjorts ett fåtal mätningar på kolmonoxid och respirabelt damm, det vill säga inandning av dammpartiklar. I samband med mätningarna intervjuades också personal i hamnarna för att samla in deras erfarenheter av dieselavgaser.
– Mätningarna har utförts på arbetsmoment där det finns ökad risk för höga avgasexponeringar. Exempel på risksituationer är hamnar med mycket arbete i magasin och med RoRo-lastning och -lossning.
Upplever besvär
Mätresultaten visade att gränsvärdet för kvävedioxid underskridits med god marginal i samtliga mätningar. Detta som en följd av att flera åtgärder redan vidtagits i hamnarna. 22 procent av de som deltog i mätningarna uppgav ändå att de upplever besvär efter inandning av dieselavgaser.
– Besvär kan uppkomma vid halter under gränsvärdet. Forskning visar till exempel att dieselavgaser upplevs som irriterande för luftvägar och ögon redan vid halter på 0,2 ppm kvävedioxid. Denna siffra har överskridits vid en mätning, arbete på kolbåt. Intervjuerna med hamnarbetare visade också att en del upplever besvär av dieselavgaserna, även om gränsvärdet inte överskridits.
– Det finns därför skäl att se över åtgärderna för att minska exponeringen.
Exempel på åtgärder
Exempel på åtgärder som vidtagits i hamnarna för att minska exponeringen av dieselavgaser:
• Minska avgasutsläppen genom att ersätta äldre maskiner och fordon med nya dieseldrivna och installera motorvärmare. Se till att hytten har fungerande luftkonditionering, samt korrekt och underhållet luftfilter.
• Eliminera avgasutsläppen genom att investera i eldrivna maskiner och handhållna verktyg.
• Skydda hamnarbetarna vid arbeten i slutna utrymmen och magasin genom att skapa god luftomsättning på arbetsområdet, installerat stationära gaslarm eller använda personburna gasvarnare. Se till att hamnarbetaren har kunskap om hur arbetet ska utföras på ett säkert sätt
Dessa åtgärder är nu förslag på god praxis.
– Kunskap och åtgärder som kan minska exponeringen är viktig för hamnarbetare, eftersom de ofta fattar beslut i det dagliga arbetet som påverkar exponeringen. Det är därför bra att säkerställa att hamnarbetare känner till riskerna med dieselavgaser och hur man undviker att utsättas för dem, avslutar Erik Alphonse.
Rapporter
Kransimulatorer för hamn
Den teknik som används i de simulatorer som Hamn och Stuveriskolan varit med och utvecklat, bygger på så kallad realtidsfysik. Det innebär att maskinens fysiska värden programmeras in i en dator, det vill säga åkhastighet, varvtal på motorer, ljudet vid olika påfrestningar och vid kollisioner, vibrationer etcetera. Då är det föraren av simulatorn som avgör hur ”maskinen” ska uppföra sig på skärmen. Realismen blir så nära verkligheten man kan komma i simulatormiljö.
Det räcker inte med en bra simulator, man måste dessutom bygga upp en fungerande pedagogik, dels i samklang med övningar i simulatorn, dels som fungerar i de teoretiska avsnitten av utbildningen.
En bra simulator och ett bra pedagogiskt utbildningsmaterial gör våra simulatorer fulländade.
Hamnar som är med i Hamn och Stuveriskolan kan använda skolans simulatorer för utbildningsändamål. Ofta står Hamn och Stuveriskolan för hela eller delar av kostnaden för detta. Det är olika förutsättningar för de olika simulatorerna på grund av mobilitet med mera. Hamn och Stuveriskolan har dessa simulatorer att tillgå:
- STS-kran (Ship To Shore)
- Linkran/Vikarmskran
Kontakta oss gärna om du vill veta mer.
Hamn och stuveriskolan
Det här är Hamn och stuveriskolan
TYA, Svenska Transportarbetareförbundet och Sveriges Hamnar samarbetar för att utveckla utbildningsmöjligheterna inom hamn- och stuveribranschen.
Från senhösten 2002 bedriver Hamn och Stuveriskolan utbildning enligt de önskemål som framkommit i ett så kallat modulsystem.
Innehållet har bestämts av branschföreträdare, företagen själva och enskilda idésprutor. Ett telefonsamtal eller e-post till skolchefen, kan räcka för att för att komma överens om ett utbildningstillfälle.
Kurser som erbjuds via TYA, ingår normalt inte i Hamn och stuveriskolans utbud.
Kontaktperson
Caroline Evertsson
Projektledare och chef för Hamn & Stuveriskolan
08-734 52 53